Plaettan

Hoppas att du inte glömde bort våffeldagen i torsdags. Det gjorde inte jag i alla fall! :)

Jag och mina närmaste kompisar i klassen tar det här med mat på stort allvar så vi hade länge planerat att fira våffeldagen i skolan. Vi tog med oss smet, våffeljärn och massa gott att ha på och började helt sonika att grädda våfflor i skolan. Det var mycket trevligt. Det var många som kände våffeldoften och kom och frågade om de fick ta varsin våffla, vilket de självklart fick. Jag tog på mig ansvaret att grädda våfflorna så jag hoppade fram och tillbaka mellan våra tre våffeljärn och såg till att alla fick perfekt gräddade våfflor. Mina kompisar sa till mig att sätta mig ner och ta en våffla jag också, de kunde ta över gräddandet en stund, men jag lät dem inte. Mina bullmammeinstinkter slog till och jag njöt av att se lyckliga personer äta varma våfflor med glass och jordgubbssylt.

Det var där någonstans det slog mig, eller kanske någon timma efteråt, att det är en av de sakerna som får mig att må riktigt bra. Jag tycker om att ta hand om människor, tycker om vetskapen att det är jag som har gjort att den där personen är glad. Det är kanske något sånt jag vill jobba med. Men vad finns det för jobb? Alla jobb i offentlig sektor och som har med omsorg att göra är lågstatus och lågavlönade. Jag vill ju kunna tjäna ganska bra och inte slita ihjäl mig på ålderdomshem eller ett dagis. Det enda jag kan komma på som har ganska hög status är psykolog, men där är utbildningen typ fem år, vilket inte låter så lockande. Jag har bara tillräckligt med ork att plugga typ två månader till efter gymnasiet, inte fyra fem år.

Kan man inte bara ta jobb som professionel bullmamma?