18-års kalas
I går, söndag, skulle jag iväg till Imbergarna för födelsedagskalas men eftersom mitt tåg till Horred inte gick innan 17:08 så umgicks jag ett par timmar med Sven först.
Efter ett par timmar med honom tog jag tåget tillsammans med Nina och Isabel till Horred för att fira Anna och Henriks 18-årsdagar. Jag hade låga förväntningar faktiskt, jag visste att det skulle vara massor med folk jag inte kände och att vi garanterat skulle leka minst en lek, kanske var det just därför som jag hade så roligt. Det är inte så farligt att leka lekar och spela fotboll. Även fast jag bara kände mina klasskompisar så kände jag igen de flesta andra till åtminstonde utseendet och alla var trevliga. Desstom bjöds det på massor med god mat. :)
Så även söndagen var en lyckad dag, även fast jag tror jag har stukat min stortå.
Daniels födelsedagspresent
Jag har haft fullt upp hela helgen. I torsdags var jag i Götebrog - vilket du redan vet om du har läst mina tidigare inlägg - och i fredags fyllde min bror år så vi firade med tårta och sånt. I lördags var det dags för honom att få sin present av mig. Jag gav honom en heldag i Göteborg där jag betalade för bussresan, bjöd honom på mat och slutligen tog med honom på teater på kvällen. Det kan tänkas vara en konstig present till en kille som fyller 17, men ingen känner min bror så som jag gör, han gillar faktiskt sådant. Så det blev en lyckad dag. Jag känner till Göteborg hyfast bra, eller i alla fall bättre än vad han gör, så jag visade runt honom lite. Vi promenerade sakta nerför Avenyn och bortåt mot Nordstan. Sedan åt vi vid Nordstan och eftersom min bror fick välja matställe så blev det en korvmoj. Inte världens klassigaste ställe men jag klagar inte, blev ju billigare för mig. Sen gick vi runt i Femman en bra stund innan i promenerade tillbaka till Avenyn och Stadsteatern för att se I väntan på Godot. En av de bästa pjäserna jag har sett faktiskt, om du har möjlighet borde du se den.
Det var en rolig dag och jag tror faktiskt att min bror uppskattade presenten riktigt mycket. Jag har haft lite dåligt samvete den sista tiden för att jag är så sällan hemma och umgås inte lika mycket med min bror som förut. Jag har ju Sven nu också, och jag har liksom lika mycket tid att fördela på ännu fler människor så tyvärr har jag umgåtts lite mindre med Daniel de senaste tre månaderna. Därför var den här dagen extra rolig, både för hoonm och för mig.
Nu har finanskrisen gått för långt
Men nu får ändå måttet vara rågat! Det är fredag kväll klockan åtta, primetime. Alla tittar på TV och förväntar sig något rktigt bra. Och vad visar SVT? Serierna "Pistvakt" från -98 och "Sjukan" från -95. Vad är grejen med att visa över tio år gamla serier på bästa sändningstid? Lite kan man väl begära för sin TV-licens, och då gärna något som inte har visats i repris sju gånger redan.
Med detta sagt så ska jag nu bara understryka att detta inte betyder att jag inte kommer att titta på ovan nämnda serier. "Sjukan" börjar om tio minuter, jag måste gå.
Göteborg
Sen var det dags att gå bort till Göteborgs Operan för att möta upp min italienskaklass. Vi gick på Boheme. Sådär opera, det hände alldeles för lite på två timmar. Men det var roligt att se operan som musikalen Rent, en av mina favoriter, bygger på. Så den biten var intressant.
Det som är ännu mer intressant är den stora frågan om vart vår lärare tog vägen! Vi tittade på första akten tillsammans, allt var bra, alla var där. Sne i pausen innan andra akten försvann han. Vi tänkte väl att han skulle dyka upp till andra akten, men icke sa Nicke! Efteråt så skulle vi gå på en italiensk restaurang men han dök inte upp då heller. Han är som uppslukad av jorden! Dyker han inte upp på tisdag på lektionen polisanmäller vi att han är försvunnen ;)
UVI
Ska snart sticka till Sven och sova över också. Jag tycker lite synd om honom med tanke på att jag i natt var uppe fyra gånger för att kissa. Det kommer nog inte att bli roligt att ligga brevid mig inatt ;)
Festen har dragit igång!
Mitt älskade ESC har dragit igång i veckan och något självklart har slagit mig; ESC håller mycket högre klass än svenska Melodifestivalen. Bara toppenlåtar från nästan samtliga länder. Det har varit ett ovanligt starkt startfält i år också tycker jag.
Mina favoriter i den första semifinalen var Armenien och Tjeckien. Underbara låtar som sätter sig på hjärnan direkt. Sen så hejade jag självklart på Sverige också.
Andra semifinlen ansågs något starkare än den första. Det beror på hur man ser det tycker jag. Den andra semifinalen hade många bra låtar, men den första semifnalen hade två, kanske tre, riktigt bra låtar med högre klass än samtliga låtar i andra semifinalen. Men det som gjorde att resencenter å andra ansåg att semifinal nummer två var bättre är ju förstås att storfavoriterna Norge och Azerbadjan tävlar här. Jag måste säga att även jag har fallit för dessa låtar. Norges refräng sätter ju sig som klister. Även Ungern tävlade här, självklar hejade jag på Zoli. Men mina största favoriter i denna deltävling var Lettland, Serbien och Moldavien.
Eftersom Europa inte har samma eminenta smak som mig och således inte har röstat vidare alla bra låtar till finalen så hejar jag halvhjärtat på Norge, Sverige, Moldavien,och Azerbadjan och helhjärtat på Armenien. Armeniens bidrag blir bara bättre ju mer man lyssnar, den kan mycket väl ta hem alltihop. Det hoppas jag i alla fall.
