I dag för ett år sedan
Det var lördagsöppet i Kinna och jag skulle ändå kolla efter kläder till skolavslutningen så jag tänkte gå dit. Såg i Markbladet att det skulle spela ett band på torget. Kid Galahad. Hade aldrig hört talas om dem men tänkte "aja, jag kan väl lyssna en liten stund i alla fall".
Jag cycklade upp till centrum och var där runt halv ett, kanske lite före. Man hörde direkt musiken som skrålade ut överallt. Gick in till JC först eftersom det låg närmast från det håll jag kom. Den första låt jag hörde med dem var en cover på en Billy Idol-låt, tror det var "white wedding" men är inte säker. "De har bra musiksmak i alla fall." Kom ut ur affären efter en stund, hittade ingeting.
Var på jakt efter ett blått linne eller topp, gärna turkos. En bolero var inte helt fel heller.
Cyklade vidare till torget och stannade för att få tillhöra den lilla skara människor som hade stannat för att lyssna. Konstigt nog stog alla jättelångt bort, som om de vore rädda för att ryckas med av musiken. Avståndet räckte inte för mig och inte för de andra heller av döma med deras nöjda miner.
Där var de; Mattias gick runt och sjöng på scenen på ett litet stöddigt vis som påminde om Howlin Pelle, Markus satt bakom sina trummor, Stefan stod bakom sin synth och log (som vanligt fick jag senare lära mig), Jonas satt mestadels uppflugen på förstärkarna och Johan gjorde honom sällskap ibland. De spelade mest covers, hade ju inte spelat ihop så länge och hade inte så mycket material än ursäktade de sig, men jag gillade det riktigt, riktigt mycket.
I pausen, som egentligen inte skulle finnas men som de införde ändå eftersom de "nog inte har material nog att fylla de två timmarna vi skulle ha spelat" enligt Matte. Jag såg flera som gick fram till dem och jag tog mod till mig att göra det samma. Minns särskilt en gubbes kommentar; "Det är fan klass på skiten!" Pratade mest med Stefan när jag öste superlativ över dem.
Var helt överlycklig när Stefan kom fram till mig med koskällan när de andra tjejerna hade ratat chansen att få spela i "Dani Californa". Jag var helt lyrisk i flera dagar efteråt, något som jag skulle få uppleva varje gång jag gick på deras spelningar.
Detta var första gången jag hörde Kid Galahad.
Detta var då jag blev frälst.
