Live Earth

Live Earth, en jättestor gala som hölls i nio städer runt om i världen för att uppmärksamma klimatförändringarna, hölls den 7/7-07. Denna gala var historisk på det sätt att det var den största gala som har uppmärksammat klimathotet men är den tredje i en serie galor som har hållits för olika ändamål; Den första, Live Aid, hölls 1985 och den andra, Live 8, hölls 2005. I alla galor har kända musikartister medverkat och uppträtt, dessutom har skådespelare och andra kända personer deltagit bl.a. genom små informationsfilmer och hjärtskärande tal.

Live Aid är historisk, inte bara för att den var den första galan i sitt slag utan är också ihågkommen för de två sånger, "We are the world" och  "Do They Know It's Christmas?" som spelades in i samband med galan och som fortfarande spelas då och då.

Live 8 spelade in en nyversion av "Do They Know It's Christmas?" men denna blev ingen större hit. Däremot så har Robbie Williams utmärkta uppträdande och Pink Floyds unika återförening hjälpt till att göra Live 8 oförglömligt.

Live Earth kändes, enligt mitt och många andra i min närhets tycke, inte lika stort som Live Aid och Live 8. Varför kan man fråga sig, men en bidragande faktor tror jag är att det inte var lika mycket mediapådrag som vid de andra två galorna. Det var inte många som visste om Live Earth förens dagen innan. Sen är ju Live Eraths och de inblandande artisternas intresse kraftigt ifrågasatt. Live Aid och Live 8 handlade om fattigdom i Afrika och hur man ska kunna bekämpa den. Båda dessa galor samlade in pengar som sen skänktes till drabbade länder. Live Earth hade ingen pengainsamling utan dess syfte var bara att uppmärksamma klimatförändringarna och vad man kan göra åt det. Men man kan ju fråga sig hur bra det var. Jag är säker på att om inte alla de där artisterna hade tagit sina jubojet och flygit till konserterna, om inte alla de påstådda två milijader tittarna hade suttit framför sina TV-apparater de tjugotvå timmar konserterna varade och allt annat som hade med galan att göra hade varit 100% miljövänligt så hade ozonlagret mått lite bättre.

Men till artisterna:
Wolfmother var oerhört bra. Deras energi och entusiasm på scen var fantastisk och deras låtval lämmnade inget i övrigt att önska. Det enda som var tråkigt var publikens bristande engamenang (och detta var fallet på samtliga konserter runt om i världen).

Rize var ett Japanskt band som överaskade stort. Jag förväntade mig inget ifrån Japan, främst för att jag inte är direkt stormförtjust i japanskmusik, men detta band fick min fot att stampa i takt.

Crowded House har gjort ett antal hits, vem kan glömma "Weather With You" och "Don?t Dream It?s Over"? De har splittrats men återförenades enbart för Live Earth. När de spelade på australiens scen så överraskade de mig enormt. Detta var ett av de få band som kunde få igång publiken, och detta utan tillsynes några speciella medel. När sen ljuset på scenen släktes (antagligen ett fel någonstans) så fortsatte de spela i mörkret, de bjöd till och med upp de andra artisterna på scen. Ett överraskande bra framträdande av ett band som i alla fall inte jag förväntat mig mycket av.

Enrique Iglesias är inte en av mina favoritartister men trots detta vill jag ge honom en eloge. Han spelade i Hamburg inför en oerhört tråkig publik men detta ändrade han på när han tog sig ner i publiken och gav flera åskådare minnen för livet då han tog deras kameror och tog kort på sig själv och hälsade på sina fans. Detta var ett bar initiativ, trots att det betydde att hans kör fick sköta sjungandet.

Ett av kvällens höjdpunkter för mig var Foo Fighters. Hela fem låtar fick de spela och de fyrade av hits efter hits. Mangifikt!

Ett av kvällens dragplåster var Mettalica och de spelade bl.a. "Enter Sandman". De gjorde ett mycket bra framträdande, både vad gäller låtval och kontakt med publiken.

Ett annat dragplåster var Red Hot Chili Peppers. Jag har sett livekonserter förut med detta bejublande funkrock-band och de har alltid haft en fantastisk kontakt med publiken. Men inte på Live Earh. Deras låtval var excellent men varför Anthony Kieldis inte ens tittade på publiken vet jag inte. Den enda som visade någon form av  entusiasm var Flea, men han är alltid som i trans när han hoppar omkring. En besvikelse faktiskt.

Detta  var några av de mest minnesvärda framträdanderna. Jag tittade i ett sträck från tio på morgonen till två på natten då jag bestämde mig att jag skulle gå och lägga mig och istället se Madonnas, Bon Jovis, The Police´s och Lenny Kravitz´s framträdanden på YouTube nästa dag istället.

Kommentarer
Postat av: Sara

Foo Fighters var grymt bra osv, men jag är äckligt besviken på SVT som bestämde sig för att sända Madonna istället för det enda svenska bandet som var med. Seriöst, Mando Diao är ju typ mitt favoritband. Är glad att jag i varje fall fick sett Metallica m.fl. Anyways, blame Gustaf för att jag numer kan kika in din blogg ;)

2007-08-26 @ 11:37:59
URL: http://sarasomtalar.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0