Igår
Nu ska jag strax till Sven. Ikväll ska jag titta på Melodifestivalen med min bror. Resten av helgen är oplanerad.
Jag är en förtappad själ
Jag själv är något mellanting av kristen och ingeting. Jag är osäker helt enkelt. När jag var yngre var jag väldigt troende, men för ett par år sedan så började jag tvivla och sen dess har jag inte hittat tillbaka. Ibland önskar jag att jag hade gjort det, jag skulle vilja uppleva den gemenskapen och att tro på något så starkt. Det verkar härligt. Jag nämnde detta för Imberg och hon försökte då diskutera med mig varför jag då inte trodde på Gud. Hon ställde en del bra frågor, som vad jag tycker hindrar mig från att tro. Jag kunde inte svara på det. Hon fick mig i alla fall att lova att läsa ett kapitel ur bibeln idag. I utbyte ska hon läsa om Jimi Hendrix på Wikipedia (mitt förslag, hon hade aldrig hört talas om honom) och så skulle hon och Isabel be för mig varje dag i en månad (hennes förslag). Och det är nog där skon klämmer, det är det jag inte gillar med kristendomen och (vissa) kristna.
Vadå be för mig? Låter som om jag är en stackars förtapppad själ eller ngt sånt. Ska hon be till Gud för att Han ska fixa så att jag hittar tillbaka till tron? Men styr Han inte mig då? Det är väl just det som han inte gör, om Han hade styrt mig som en docka hade jag väl redan varit djupt troende? Jag kan läsa bibeln i kväll, men att be för mig är lite överkurs tycker jag. En annan sak jag inte fattar är varför man ska hålla på att sjunga hela tiden? Och alla lekar, vad ska dem vara bra för? Kan man inte bara leva "vanligt" och samtidigt vara en bra kristen? Jag fattar grejen med att inte svära, och kanske även att inte dricka alkohol. Men vad är grejen med kyskhet före äktenskapet, den onaturliga glädjen hela tiden, att samlas i både KUB, KU och Fishermans Friends och anse att homosexualitet är onaturligt? Det är sådana saker som får mig att ta två steg tillbaka. Men samtidigt...
Åh, jag vet inte.
Glad bokrea!
Anna-Maria den snåljåpen köpte ingenting eftersom hon skulle spara sina pengar till ett besök i gbg i helgen. Sen tog vi den första bussen som vi inte missade till Skene för att fortsäta våran fyndjakt i deras bokhandel. Där hittade jag ingenting, dels för att hålet i min plånbok var av en icke ignorerbar storlek, dels för att det var inte lika stort utbud som i Kinna. Långsam utnyttjade sitt presentkort och köpte en bok om Cornelis Wresvik.
Det blev alltså åtta böcker totalt för mig i dag. Förra året blev det sju böcker på bokreans första dag och ytterligare tre någon dag senare. Så jag anser att mitt rekord från förra året inte är riktigt slaget än, får se om jag besöker bokrean igen om någon dag och vad jag kan åstadkomma då.
Helgen
I går stack jag till Sven igen. Hans kompis Trasan var där också. Vi tre satt å kollade på film, lite grann på TV och på You Tube. Killarna passade på att förfesta lite grann också eftersom de skulle vidare på fest på kvällen. Själv traskade jag hem i snöfallet och blev attackerad av snöbollar från Lyckeskolans tak. Jag kom hem precis i tid för att missa första bidraget i melodifestivalen.
Nu sitter jag här och ångrar att jag inte har gjort en massa läxor. Vi har verkligen jättemcket i skolan nu under nästa vecka och eftersom jag har ägnat min helg åt Sven istället för åt plugg så hade jag inte haft lika mycket panik nu.
Men det var värt det :)
Det är så roligt att reta sina vänner
Emma och Jesper håller på att bli ihop och som nära kompis med dem båda så har jag guldläge att skvallra men dem båda vad de tycker om varandra. Och tro mig, jag utnyttjar detta guldläge till max! Hela morgonen har jag skvallrat med Emma och de andra vad Jesper skrev till mig på msn i går, förutom det som jag svor att jag skulle hålla hemligt såklart (okej då, lite grann av det slank också ut).
Sen på lunchen så var Jesper också i matsalen och genast förvandlades jag och Nina till fnittrande idioter. Trots att Jesper försökte spela cool och inte ens tittade åt Emma så log jag med hela ansiktet och tjöt så fort han kom i närheten. Och Nina gjorde likadant. Man kunde tro att det var vi som var på g med honom och inte Emma. Emma sa snabbt upp bekantskapen med oss, avsade sig sitt syterskap med mig och behandlade Nina som luft. Vi bad om förlåtelse, och mot slutet av måltiden så verkade Emma tinat upp en aning. Men det är ju så roligt! Jag är så glad för hennes skull!
Ååååh, love is verkligen in the air!
Alla hjärtans dag
Jag är så lyckligsålyckligsålycklig!
Borås idag
För övrigt var jag på provtagning för att se om jag fick lämna blod i tisdags. Allt gick bra, dem sa att jag hade bra vener, bra blodtryck och bra blodvärde. Jag väntar bara på att dem ska kolla blodproverna och komma fram till att jag inte har AIDS så att jag får ge blod.
Cederdag
Amatörfrisören.
För övrigt fick jag reda på att Ninas pappa och min pappa tydligen är gamla arbetskamrater. Det är alltså femte personen i min klass vars föräldrar känner min pappa eller vise versa! Och vi är ändå bara 16 stycken i klassen! Det är helt sjukt... Undrar om det är en sjuk slump eller om statistiken hade varit liknande om jag hade valt en annan inriktning?