Plaettan

Så, nu har jag fått håret färgat också. Var hemma hos Nina och färgade det, som vanligt. Hennes badrum har nästintill blivit en frisörsalong nu ;) Det blev en något ljusare nyans än vad jag har haft innan, det blev ganska bra förutom att den gamla utväxten är mycket ljusare än resten av håret så det ser fortfarande ut som jag har utväxt. Lite surt, men men. Nästa gång får jag färga resten av håret i en ännu ljusare nyans och rötterna i samma färg som nu, då kanske det blir jämnt. Eller bara färgar rötterna i en mörkare färg, så att det passar med resten av håret. Eller skiter i allt och ser förjävlig ut.

Gråfalk och Ischa hängde också med hem till Nina. De sa att de skulle hjälpa till att färga nitt hår, men det enda de gjorde var att slappa på soffan. Efter en stund sa vi till dem att göra mackor, för alla var småhungriga. Efter 45 minuter hade de bara lyckats smöra mackorna. Jag och Nina tog över det hela och på mindre än 10 minuter hade vi gjort klart alla mackorna, dukat fram och städat undan på diskbänken. Det går seriöst inte att släppa in killar i ett kök!

Jag ororar mig massor för framiden, vad jag ska göra efter gymnasiet, vart jag ska bo, om jag kommer in på någon utbildning, vilken utbildning jag över huvud taget ska söka, om jag kommer att klara av utbildningen om jag kommer in på någon osv. i all oändlighet.

Häromdagen fick jag reklam om något som heter Gapyear. Det är ett företag som heter Bluberry som ordnar språkresor, studier utomlands, jobb utomlands, volontärsarbete och liknande. Jag blev intresserad faktiskt, jag har drömt om att få göra någonting sånt utomlands.

Det som jag är mest lockad av är en resa till England. Då är man där i ett halvår för att jobba. Man får en språkkurs, hjälp med att hitta bostad, hjälp med att hitta jobb och så besöks man av represenstanter för Bluberry som håller koll på en. Jobben är typ jobba i klädaffär, på caféer och liknande. Det kostar 17 215 kr plus att man behöver pengar så att man klarar sig innan första lönen kommer, men man kan söka lån och bidrag från CSN som täcker en ganska stor del. Sen är ju tanken att man ska klara sig på lönen man får när man jobbar.

Jag är också lite sugen volontärsarbete, kanske rädda sköldpaddor i Grekland. Men det är kortare tid och kostar mer; två veckor kostar 9230 plus mat, boende och sånt.

Ska jag eller ska jag inte? Ett halvår är lång tid, kommer jag att klara att vara så långt från min familj i ett halvår? Det skulle vara första gången jag flyttar hemifrån och då flyttar jag till på köpet till ett annat land. Det kostar en hel del också. Är det värt det? Det är ju en upplevelse förståss... Jag skjuter ju bara upp pluggandet ett halvår, vad är meningen med det egentligen? Är bara onödigt. Men samtidigt vill jag åka... Vad tycker du att jag ska göra?

Att Thåström inte har utsetts till nationalskald eller mumifierats eller vad som helst som bevis på hans genialitet är för mig obegripligt. Det var en mycket bra konsert med fantastiska låtar. Han höll sig till samma låtlista som på turnépremiären vilket innebar att han förutom sitt solomaterial spelade tre Imperietlåtar och Cheops pyramid. Min lycka visste inga gränser när han körde Var e vargen. Ytterst bra låt.

Mellan låtraderna tog han ett par steg tillbaka och gjorde olika gester med händerna; satte dom till munnen eller knäppte dem eftertänksamt. Det är tydligen Thåströms grej, han har alltid gjort så, och en del irriterar sig på det men jag gillar det. Det såg ut som om han tänkte efter hur nästa låtrad gick eller själv blev överväldigad av känslan i sina låttexter. Det gav eftertryck till budskapet.

Han hade inte mycket kontakt med publiken, första gången han pratade med oss var efter fem låtar eller så. Och när han väl pratade efter att vi hade klappat som mest entusiastiskt sa han bara "tack för det" eller något likande. Men Thåström klarar sig undan med det.

Publiken var en brokig skara. Förvånande nog fanns det en hel del människor i övre medelåldern som hade kunnat vara någons mormor i publiken. Majoriteten av publiken bestod av mormödrarnas barnbarn, det vill säga emos i tretton-, fjortonårsåldern. Och sen normalt folk i min ålder.

Fan fan fan var magisk.

Jag har sagt det förut och jag säger det igen: Van Halen av Van Halen kan vara världens bästa skiva. Det är definitivt, enligt mig i alla fall, det bästa debutalbumet någonsin. Inte en dålig låt på hela skiva, bara hit efter hit efter hit. Om ni inte har lyssnat på denna magnifika skiva så införskaffa den genast. Lyssna på den på spotify eller vad nu ungdomarna gör nu förtiden.

Anledningen? Jag har bara en lektion på tisdagar, en historia c-lektion som börjar tio i två på eftermiddagen.

Förrförra veckan hade vi studiedag på tisdagen så då var det självfallet ingen historialektion heller.

Förra veckan var det förintelsens minnesdag på onsdagen och även om vi går i trean nu och således inte har något med den att göra så var Ulf fortfarande involverad i den. Så på tisdagen var tvåorna och Ulf så upptagna med förberedelser hela dagen så Ulf ställde in lektionen. Underbart sa vi och stannade hemma.

I historian håller vi nu på med avsnitt som innebär att vi får välja vilket ämne vi vill och får sen ett prov på det. Så klassen är uppdelad i en massa smågrupper; några som läser om egyptologi, några om mayaindianer, några om amerikanska inbördeskriget osv. Själv läser jag om genushistoria. Ulf håller sen lektioner och ger uppgifter som bara rör de specifika ämnena till de olika grupperna, och de som inte läser om det specifika ämnet som tas upp under lektionen begöver således inte heller vara med. Så eftersom Ulf inte ska prata om genushistoria i morgon behöver inte jag komma på lektionen, faktum är att jag inte behöver gå på några historialektioner innan den elfte februari. Väldigt skönt. :)

Så i morgon planerar jag att sova ut riktigt länge, baka en kladdkaka, kanske titta på en film och bara njuta. :D